Första torsdagen i augusti. Ringer det någon klocka? Nej, förmodligen inte, såvida bostadsorten är belägen utanför Östergötland. För östgötar däremot är denna dag liktydig med den årliga marknaden i Skänninge eller som den heter på riktigt: Skänninge Marken.
Eftersom vi sedan ett knappt år tillbaka bor endast fyra kilometer från staden, kände jag mig manad att avlägga en visit. Åtskilliga år har gått sedan mitt senaste besök men det mesta var sig likt. Långa rader av tält och stånd innehållande de mest skiftande saker, grejor att ta med sig hem eller stoppa i munnen. Jag gick nästan fram till kyrkan innan jag vände åter, trött på såväl trängsel som envisa getingar. På vägen tillbaka passerade jag nöjesfältet som även det såg ut som förr och plötsligt mindes jag mitt senaste besök på just denna plats.
Jag var ung och besökte ”marken” med några jämnåriga kompisar. En av dem bar namnet Anders och med tanke på hur aftonen utvecklades och det faktum att vi knappast setts sedan dess, väljer jag att utelämna hans efternamn. Vi tillhörde de sent anlända och hade inget som helst intresse av sega remmar, kalsonger i parti eller annat som såldes till påstådda reapriser. Vårt mål var helt och hållet nöjesfältet – eller tivoli som det troligen hette på den tiden. Här fanns karuseller, damen utan underkropp och i ett tält visade en annan kvinna hur en naken överkropp kan se ut. Mitt i nöjestemplet låg dessutom en dansbana.
Jag stod där och hängde, beundrande de som verkligen behärskade konsten att dansa, samtidigt som jag diskret spanade in någon som ännu inte blivit uppbjuden. Precis då jag hittat lämplig partner och dessutom lyckats få ögontakt, var det någon som ryckte mig i ena skjortärmen.
– Kom, häng med får du se på något!
Driven av nyfikenhet följde jag Anders förbi diverse attraktioner, ut från nöjesfältet och jag såg snart att han förföljde en äldre man som bar på något. Mörkret hade sänkt sig över oss och konturerna från mannen blev allt svagare. När han stannade vid en mindre byggnad och öppnade en dörr, hukade vi oss bakom några buskar. Efter någon minut kom mannen ut igen, stängde dörren och försvann i kvällsmörkret. Kort därpå befann vi oss inne i den lilla boden, jag vet inte hur det gick till men antingen var det olåst eller annars hade Anders brutit upp låset utan att jag märkt det. Det luktade ladugård och plötsligt såg jag något vitt som lyste upp i det kompakta mörkret. Några sekunder senare rusade vi därifrån med var sin kanin i famnen!
Vi var elegant rustade med var sin kavaj och plaggen förmådde dölja det som stulits. Med gott självförtroende rusade vi tillbaka mot dansbanan och nästan omgående hade vi bjudit upp var sin partner. Jag har inget minne av hur själva dansen gick till, men kommer väl ihåg flickornas (förtjusta?) tjut när vi simultant drog fram kaninerna ur kavajerna. Strax hade vi nästan alla unga damer kring oss och samtliga ville klappa kaninerna. När någon frågade var vi fått dem från påstod Anders att vi köpt dem någon timma tidigare. Ett påstående som kunde varit sant eftersom levande kaniner såldes på Skänninge Marken då för tiden.
Fram på nattimmarna återvände vi till Motala med var sin kanin i baksätet. Ingen dansant flicka ville hänga med men vi var i alla fall i sällskap med nykter chaufför. Väl framme smög vi in i vårt garage och placerade gnagarna i en trälåda, som egentligen var avsedd att köra verktyg och delar till och från biltävlingarna jag då körde med min Abarth 1000. Vi lyckades också hitta ett nät vilket placerades som tak så att nyförvärven inte kunde smita.
Jag hade tänkt mig en sovmorgon men väcktes av röster redan kring åtta. Mest hördes min mor och jag kan fortfarande minnas orden: ”Åke, Åke, vi har två kaniner i garaget!
Eftersom ärlighet redan på den tiden var en dygd, berättade jag hela historien och minns bestämt att båda drog på munnen. Under helgen matades de små liven sedan med maskrosblad och annat gott innan vi till slut – en vecka senare – lyckades hitta ett hem åt dem båda. Att återlämna dem till rättmätig ägare var knappast tänkbart. Då hade ju vi kunnat bli anklagade för kaninstöld!