För mig är månaden oktober starten på ett nytt år. Jo, jag vet att det är fel enligt almanackan men för mig är det rätt. Så har det alltid varit ända sedan jag började tävla i bilsport. Ungefär så här dags på året var säsongen över och om det skulle bli någon ny fanns ingen tid att vänta på det riktiga nyåret. Framtida planer skulle smidas, koncept tänkas ut och formas – som därefter med förväntad framgång kunde presenteras intet ont anande företagare.
Jag tänker på den tiden då och då, inte minst när jag kör omkring i huvudstaden. Så många företag som besöktes, så många utmärkta förslag och så många ”nej tack”. Men då och då slog det till och i samma stund som kontraktet var skrivet spenderades slantarna på en ny tävlingsbil eller uppfriskning av den gamla. Med åren ökade frekvensen av ja-sägare och det gjorde att inte fullt så många näringsidkare behövde besökas. I dag är de ett minne blott för även om en del varumärken finns kvar, så har de bytt både läge och kontaktpersoner några gånger om. Och i vissa fall har tyvärr både affärsidéer, verksamheter och ansvariga försvunnit helt.
Nu är det dags igen! Ett nytt år att starta upp och testa några månader i förväg. Idéer och tankar sätts på pränt och fyller A4-blad i nyss inköpta kollegieblock. Ibland fingrar jag ner spontant uppkomna infall i telefonen men enbart då det saknas block och penna. Men då jag skriver längre saker, broderar ut eller analyserar, känns datorn och ordprogrammet bäst. Jag minns åren med skrivmaskiner och är förvånad över att någon fortfarande använder sådana. Färgband som alltid tog slut med påföljd att text bleknar samt det faktum att felslagen ständigt hopades på sista raderna, precis när säljbrevet skulle varit färdigt. Men Woody Allen är betydligt mer kreativ och produktiv än jag och han nyttjar sin gamla skrivmaskin till varje manuskript.
Just nu känns det extra inspirerande att påbörja ett nytt år. En slags vändpunkt i mitt liv är på gång, åtminstone i tankebanorna. Den här sidan ska fräschas upp och göras mer personlig med bland annat bilder och ett CV. Det senare mest för att jag själv ska minnas alla tokiga projekt och grejor jag varit med om. Än viktigare är förstås det som ligger framför, det som återstår och kan påverkas. Så mycket energi, så mycket ogjort – det är bäst att påbörja 2015 så snart som möjligt.