I morse vaknade jag tidigare än planerat. Egentligen fanns ingen tid att passa och jag hade tänkt kosta på mig en halvtimma extra mellan lakan. Kanske ända fram till halv åtta. Men så blev det inte. Hungern drev på och detta innan det börjat ljusna, vilket så här års inträffar före sju. Jag låg och tittade i taket en stund, funderade på allt jag borde göra och skapade problem som inte fanns. Strax därefter var det dags för Heléne att stiga upp och med henne alla tre hundarna. Vilken lycka! Frid infann sig i både rum och sinne och snart var ögonlocken åter tunga.

Nästa uppvaknande och hungern var än värre. En snabb dusch och sedan ner i köket. Redan i trappan hade jag byggt upp en förväntan – te, Falu rågrut med ost och ett glas juice. Mums. Inte minst såg jag fram mot den lagrade Grevé jag köpt i Norins Ostbutik häromdagen. Men redan när jag rundade byrån i hallen möttes jag av hustruns mjuka stämma som förkunnade att osten gått sin väg. Först förstod jag inte alls. Visserligen var den vällagrad men att den skulle kunna spatsera iväg själv hade jag aldrig trott. Samtidigt som hon förklarade vad som hänt tittade jag in i ögonen på den skyldige, som inte alls såg skyldig ut, snarare nöjd, mätt och belåten.

Jag har skrivit om Tarzan förut och det skulle lätt kunna bli en historia om dagen. Om jag bara kunde samla kraft… För de av er som möjligen missat apornas son kan jag berätta att han är en av våra två border collies. Uppvuxen i Fritsla utanför Borås och troligen drog alla i byn en lättnadens suck den dagen han for därifrån. Kreativ och vild med massor av potential, säger Heléne, och vem är jag att säga emot? Lite mindre galen kanske han blivit sedan han befriats från sin mandom, men bara lite. Det som finns kvar räcker så väl och blir över.

I morse slukade han i alla fall en hel Grevé-ost, slickade i sig smulorna av sista brödet på bordsskivan för att sedan ge sig på soppåsen innan den hunnit till tunnan. Därefter la han sig i soffan, rapade och tog sig en lur. En blick i kylskåpet fick mig att inse bistra fakta – det blir ingen frukost för mig i dag. I alla fall inte hemma. Halvtimman senare satt jag på favoritkaféet Chocolat med en cappuccino, ett glas färskpressad juice och en smörgås gjord på surdeg, toppad med ost från huset Grevé. Bäst av allt – inte en hund i sikte.