Historien upprepar sig. Nästan. Förra året återkom Formel 2 som varumärke. Och 2019 är det dags för nästa samordning. Namnet Formel 3 består men bilarna byter teknik och mästerskapet format. Efter en rad konstiga namn under mer än 30 år är logiken tillbaka. De viktigaste racerklasserna kommer åter att heta Formel 1, Formel 2 och Formel 3. Den stora nyheten är att de kommer att köras samma helger. Precis som Moto GP, Moto 2 och Moto 3.
En historisk tillbakablick. Att F1 bytt reglementen vid flera tillfällen är välbekant, men så har också skett med F2 och F3. Om vi går riktigt långt tillbaka i tiden kördes VM 1952 och 1953 med just F2-bilar… Begreppet F1-VM kom långt senare, då var det Grand Prix-racing som gällde. Och just beteckningarna F1, F2, F3 och GP har rört om saker under de senare decennierna.
Det tidiga 60-talet hade F2-bilarna motorer på bara 1000cc. Precis som F3. Skillnaden var att de senare begränsades till en förgasare och bara utvecklade drygt 100 hkr medan speciellt Honda-maskinerna i F2 gav 150 hästar. Cylindervolymen för Formel 2 höjdes 1967 till 1600 cc innan man 1972 ökade på till två liter. Ronnie Peterson vann EM 1971 efter att ha tagit hela sju segrar.
Perioden med 2-liters F2:or var överlag mycket lyckad och på 70- och tidigt 80-tal kördes ett antal EM-tävlingar i Sverige. En med dagens mått helt osannolik tid för svenska banor med sex F1-deltävlingar i Anderstorp samt ännu fler F2-race på Mantorp Park, Karlskoga och t.o.m. Kinnekulle! Lägg därtill internationella sportvagnslopp, F3-EM och EM för standardbilar. Vad har vi nu? Absolut ingenting av den kalibern.
Formel 3 föddes redan 1950. Då och åtskilliga år framåt med mc-motorer på 500 cc. Precis då som nu var F3 den främsta plantskolan för att hitta nya talanger. Formula Junior tog över innan F3 återkom 1964. Volymen hade ökat till 1000cc och de drygt 400 kilo lätta bilarna erbjöd den kanske bästa plattformen någonsin för unga förare. Stora team existerade knappast och i stort sett alla for runt Europa med egna Mercedes-bussar där såväl bil som delar och mekaniker fick plats. Ordet budget hade inte uppfunnits och behövdes knappast heller då åtminstone de bästa fick ordentligt betalt av arrangörerna. För F3 drog publik, inte minst i Sverige där Ronnie/ Reine fick folk att vallfärda till banorna. Aldrig senare har SM-tävlingar lockat så stora åskådarskaror.
Motorstorleken ökade. Först till 1600 cc och 1974 till 2-liter. En i princip fri sugmotor med restriktor visade sig vara ett riktigt framgångsrecept. Förutom att storleken på luftintaget ökat något, så har F3 haft samma reglemente ända fram till nu. Mer än 30 år. Fast på andra plan har förutsättningarna ändrats rejält. Länge var det möjligt att konkurrera i EM-serien med små medel. Anders Olofsson var t.ex. EM-tvåa efter Jan Lammers 1978 (på samma poäng). I ett klassiskt familjeteam utan nämnvärd budget. Numera är F3-teamen stora och det kostar åtskilliga miljoner att få en plats.
Om F3 fått vara någorlunda ifred så har det varit värre för F2. Motorerna blev allt mer extrema under 80-talet – med korta intervaller mellan renoveringar. Alla var överens – en förändring måste till och som så många gånger fanns lösningen hos Bernie Ecclestone. Elaka tungor påstod att han köpt upp ett stort parti Cosworth DFV när de försvann från F1. Med en begränsning i varvtal skulle dessa motorer kunna köras långt samtidigt som de gav ännu mer effekt än de dyra drivkällorna i F2. Alla skulle tävla med identiska grejor men reglementet medgav olika chassi-tillverkare. Så långt allt bra. Men så bestämdes att F2 också bytte namn. Till Formel 3000. Över en natt sågades ett känt varumärke för att ersättas av något som ingen utanför depåerna begrep!
F2 återkom dock 2009 i ett lite märkligt utförande. Egentligen en utveckling av brittiska Formula Audi Palmer. Ett arrive & drive-koncept med kraftig begränsning i budget. Problemet var att serien fick låg status och att detta användande av namnet bara skapade ytterligare förvirring. Efter fyra säsonger försvann den varianten av F2. F3000 däremot fick ett ganska långt liv och förutom under de sista åren bjöds det på bra startfält. Björn Wirdheim vann mästerskapet 2003 men i likhet med de flesta andra ledde det bara kortvarigt in i F1. Av seriens 20 mästare är det endast tre som tagit GP-segrar – Juan-Pablo Montoya, Jean Alesi och Oliver Panis. De två senare dock bara en vardera.
Att F3000 körde egna helger hade varit ett problem. Serier på denna nivå drog inte längre någon publik. Enda lösningen var att inkluderas under åtminstone de europeiska F1-tävlingarna. Vilket också skedde med start 2005. På samma gång bytte man namn. Men inte till F2 utan till GP2! Fem år senare föddes GP3 som blev ett lite konstigt alternativ till F3. Fram till och med 2016 har de båda junior-kategorierna varit fasta inslag under flertalet F1-helger. Ända fram till 2017 då GP2 plötsligt bytte namn. Till F2… I år blir det alltså F1, F2 och … GP3.
Men håll ut! Nästa år är ordningen återställd när GP3 grävs ner och F3 ersätter. En för övrigt helt ny bil om vilken vi inte vet mycket just nu. Italienska Dallara har ju haft mer eller mindre monopol på det mesta under F1 (F2, GP3, F3 men också IndyCar) och frågan är om det blir någon annan som får chansen i nya F3? Det blir i alla fall mycket ny teknik som påminner om den som finns i F1. Mitt i denna teknikutveckling ska man försöka sänka kostnader, bl.a. genom begränsning av antalet personer som får jobba i teamet.
Mycket av den oreda i namn som förekommit kan skyllas på Bernie Ecclestone. Och det har handlat om pengar och rättigheter. Det står helt klart att Bernie gjort mycket för F1. Från 70-talet och framåt har sporten utvecklats enormt kommersiellt och det var Ecclestone som stod för både visioner och handling. Inte alltid populära åtgärder men bevisligen effektiva. Det har stormat rejält kring honom genom åren, men på något vis har han alltid stått som vinnare när vindarna mojnat. Fast kanske han skulle lämnat skeppet lite tidigare än han gjorde? Nu är det i alla fall nya krafter som styr – förhoppningsvis åt rätt håll. Att foga samman F1, F2 och F3 till ett gemensamt paket känns i alla fall som en bra början.