Vi reser som aldrig förr. Flygplatsernas vänthallar och shopping centra översvämmas av resenärer. En del hastar för att hinna med nästa flyg medan andra drar benen efter sig och besöker varenda butik för att få tiden att gå. Fyra timmar till avgång. Bara nu inte flyget är försenat också. Många hittar sina vattenhål och det går tydligen att drick öl redan till frukost…

Jag har den senaste tiden varit delaktig i denna personförflyttning och knallat omkring, väntande på avgångar. Amsterdam, Birmingham, Bergamo, Köpenhamn, Berlin. Mest gott om tid men vid två tillfällen har denna enda mänskliga tillgång inte räckt till. En missad avgång som beror på flygbolaget ger en gratis övernattning och middag. Plus för sen ankomst hem. Ibland ställer det till problem men det kan också ge en icke planerad möjlighet. Som att få en fin kväll i Berlin som aldrig skulle inträffat annars.

Vi reser mer än någonsin. Men vad ser vi? Flygplatser, bussar för transfer och själva slutmålet. Ett mål vi ofta lämnar innan vi hunnit upptäcka det. Kvickt iväg och ännu snabbare hem. Själva resan då? De avsevärda mil vi förflyttar oss utan att ha en aning om vad vi passerar. Långt där ovan molnen missar vi alla de fina städerna, de små byarna, landsbygden och människorna som verkar där.

Dessbättre har jag hunnit med många resor där det i och för sig fanns ett mål, men där de mest minnesvärda upplevelserna dök upp på vägen. Långa etapper och i sanningens namn många  monotona mil på tyska Autobahn. Raststätten som serverade hellre än bra och inte sällan köer som aldrig tycktes ta slut. Men då dagen övergick till kväll och vi till slut hittade den där lilla sydtyska byn med ett Gasthaus som både hade rum och mat att erbjuda – då var känslan nästan obeskrivlig. Lite grand som forna tiders resenärer till häst som efter vedermödorna under färden äntligen kunde skaka av sig vägdammet, parkera hästen och njuta av mat, dryck samt några timmars vila.

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Så börjar Karin Boyes dikt ”I rörelse” och den har citerats så många gånger att det känns lite förmätet att göra det en gång till. Men kloka ord kan inte sägas nog ofta och i stressens och den smått patetiska effektivitetens tidevarv, borde vi kanske hänga upp en gamla tiders väggbonad med dessa ord i blickfånget. ”Bryt upp, bryt upp, den nya dagen gryr, oändligt är ditt stora äventyr”.

Ord att ta med sig och omvandla till verklighet. För äventyret finns där och lurar bakom knuten till varje resa. Bara valet att köra en annan och långsammare väg än E4:an kan ge hela färden ett helt annat innehåll. Jag åker ganska ofta det som finns kvar av gamla Riksettan och inte sällan ger det intressanta och tankeväckande återblickar. Vägen mellan Ödeshög och Gränna ser likadan ut som när jag befann mig i baksätet på min fars Fiat 1100 – på väg till mor- och farföräldrar i Gällstad utanför Ulricehamn. Hus, miljöer likaså och tillåter man sig att åka öppet påminns man om att grödan doftar tidlöst. Förutom när någon lokal lantbrukare besprutar den med effektiva gifter, förstås.

Nu är det sommar och då vill vi göra så mycket. Mer än hälften hinns inte med så det gäller att prioritera. Förlorad i bilar ska jag leta upp en sportbil från den tid då de gjorde skäl för namnet. Öppna, bullriga, smått obekväma, doftande av läder och icke förbränd petroleum. Fordon från perioder då man inte åkte bil, utan körde dem. Innebörden av sport var att det gick lite snabbare och var mindre ansträngande än att cykla, men inte mycket.

På önskelistan står sedan tre utflykter. Den första utmed svenska ostkusten för att sedan runda Skåne, ta den klassiska färjan mellan Helsingborg och Helsingör, Strandveien till Köbenhavn och sedan bron över till Fyn och Jylland. Väl åter i Sverige väntar Hallands fagra kust, ett stopp i Göteborg för att därefter fortsätta till det mer vilda Bohuslän. Landskapet där jag tillbringade de flesta somrarna som barn och dit jag ofta längtar. Många stopp och korta dagsetapper.

De två andra bilfärderna för oss utomlands. Jag återkommer till dessa vid senare tillfälle.