Beskattas eller uppskattas?

money-piles-istock-440

Ett ord betyder sällan något men i kombination med andra växer de och blir ett språk. Variationerna är oändliga och vi upphör aldrig att fascineras över hur orden kan formas till nya budskap och väcka känslor vi inte trodde var möjliga. Poeter, författare och de bästa journalisterna berikar vårt språk och stundtals förundras vi över hur ord tryckta på ett papper kan betyda så mycket.

Men så finns motsatsen. En myriad av ord som ju fler de blir, desto mindre viktiga och omöjliga att förstå. Väl utbildade akademiker står för mycket av denna språkets soptipp. I grunden kanske det finns ett viktigt budskap men detta dödas effektivt i ett flöde av ord där det ena tar kål på det andra och själva tanken med hela skriften effektivt går förlorad. Politiker är lika destruktiva. Har någon någonsin hört en politiker svara konkret på en fråga? I stället bemöter man frågan med ett påstående som därefter övergår i en inövad monolog hämtad ur partiprogrammet.

Värst är ändå myndigheter. Jag har vid två tillfällen lämnat in deklaration av ”periodisk sammanställning” för sent, och båda gångerna påförts förseningsavgift om 1.000 kr per tillfälle. Jag skrev ett mycket pedagogiskt brev och förklarade varför detta skett – på grund av ny bostad/kontor, att jag inte fått några blanketter och att det här med EU-anmälan är något nytt för mig i mitt lilla ensam-bolag. Jag hade inte väntat mig rosor och tackbrev från Skatteverket, inte heller att de skulle avskriva avgifterna – men kanske att någon av mänsklig härkomst ändå kunde skriva ett brev med innebörden att ” vi förstår men måste ändå ta ut avgiften”. Men icke, det enda jag mottog var att taget beslut stod fast. Ingen personlig avsändare, bara krassa fakta.

Jag undrar ibland vilken värld dessa byråkrater lever i. Tror de att vi människor i första hand kommit till och lever för att punktligt och utan protest betala skatt? Har de möjligen uppfostrats och danats i den anda att plikten att betala skatt kommer först och de stackars medborgarna i andra hand? Jag känner tyvärr några egna företagare – ofta kreativa entreprenörer – som jagats från hem och trygghet av nitiska ämbetsmän, vars enda kall i livet tycks vara att beskatta sina medmänniskor, ända innanför livremmen. Märkligt land för övrigt där vi har samma ord för den skatt vi påtvingas och den vi möjligen hittar undangömd i en kista på en öde ö. Det engelska modersmålet skiljer dem åt genom orden ”tax” och ”treasure”.

Ett laddat ord är ”avdrag” som i sin bästa form innebär att de är lagliga men ofta till slut bedöms vara det motsatta. I vissa fall är det inte ens lönt att försöka. Bilar är ett sådant exempel. Att färdas fram privat i företagets bil, utan att betala för förmånen, fungerar endast på kort sikt. Minst en förmånsbil per familj är nödvändigt och helst ser storebror att du betalar förmån för lika många bilar som det finns familjemedlemmar, även om de minsta knappt klivit ur blöjorna. TV-kanaler är ännu mer laddade. Som mångårig kommentator tyckte jag att det borde vara OK att dra avgiften i mitt bolag, vilket också skickade fakturor till TV-bolagen. Men icke. I paketet ingick också andra kanaler och det fanns risk att både hustru och barn kunde ratta in något sevärt och njuta (eller förfasas) av det på obeskattade grunder.

Att resa på företagets bekostnad är också suspekt. Ett detaljerat schema där konferens och annat tydligt framgår är ett krav och det kan till viss del förstås när företag på revisionsbyråns inrådan bjuder personal och kunder till Mallorca eller Kanarieöarna när vintern rasar som värst här hemma. Men med en bra kursplan brukar det gå bra, då det ofta är billigare än att göra samma sak på dyra hotell i Sverige.

Men vi som av grumliga skäl valt att konferera i Hannover eller Leeds? Ska vi utstå samma granskning? Eller borde vi  i stället få extra avdrag då vi lägger vår dyrbara tid på dessa platser, fjärran från både solsken och stränder? Troligen inte. En resa är en resa och jag tror att i Skatteverkets mörka korridorer mäts rätten till avdrag i skillnad mellan lidande och skratt. Ett enda av det senare i sikte och det blir garanterat skattetillägg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *